Hem

Peder Rasmusen Tinkel dä


Född: ca1590 i Grönby  
Död: 1654 i Malmö, St Petri  
Mor: Margarethe Hansdotter (ca1566-1623) från Landskrona  
Far: Rasmus Pedersen Tinkel dä , kyrkoherde i Grönby (ca1533-1593)
 
Gift 1. ca 1615 med Karine Madsdotter Odder (1598-1640), dotter till kyrkoherden i Håslöv Mads Nielsen Odder och Bolid Assardotter
 
Barn i gifte 1: Rasmus Pedersen Tinkel dy ,f ca 1616 i Malmö
Peder (ca 1620 - efter 1654) , gm?
Mads
(ca 1620 - innan 1654), gm Gjörel Lauridsdatter
Dorte
(ca 1620 - efter 1654), gm ?
Mette
(ca 1620 - innan 1654), gm Jens Madsen Bruun, barn: Mads
Rasmus efter Peders far.
Peder efter Peders farfar
Mads efter Karines far
Dorte efter?
Mette efter?
Gift 2. ca 1642 med Inger Hendricksdatter Solter (ca1600-?)  
Barn i gifte 2: Hendrick (ca 1640 - ?)
Hans
(ca 1640 - ?)
Bente
(ca 1640 - ?)
Margarete
(ca 1640 - ?)
Henrik efter Ingers far
Hans efter Peders bror
Bente efter ?
Margarete efter Peders mor

Peder Rasmusen Tinkel dä föds ca 1590 i Grönby där fadern är kyrkoherde.  Han har halvsyskon som är 30 år äldre, Henrik, kyrkoherde i Äspö och Anna gift med kyrkoherden i Malmö Jesper Bertilson.

Peder har också en bror Hans, som troligen är två år äldre och en syster Elena, två år yngre.

När Peder är 3 år dör hans far som är i 65 års åldern. Hans mor Margarete som bara är 24 år gifter om sig med faderns efterträdare Olof Watsen.

Nu får Peder fler halvsyskon. Hans Watzen som också han blir kyrkoherde i Grönby och Rasmus Watzen som blir kyrkoherde i V. Sallerup.

Kanske har familjen en informator som undervisar alla barnen eller så skickas pojkarna till latinskolan i Malmö och bor hos Anna och Jesper Bertilsen som bor vid kyrkan där även skolan ligger.

Peder följer inte den kyrkliga banan utan blir istället borgare och klädboman (=klädeshandlare) vilket tillhörde det främsta köpmansgillet i Malmö. Kläder är vid denna tid mycket värdefulla varor. Peder är också stolsbroder i Sankt Knutslaget.

Peders styvfar Olof Watsen har en bror Thomas Watsen som är kyrkoherde i Gessie vilket ligger 7 km från Håslöv. Kanske är det denna kontakt som gör att Peder och halvbrodern Hans Watsen gifter sig med var sin dotter till Mads Nielsen Odder som är kyrkoherde i Håslöv.

Peder gifter sig ca 1615, ca 25 år gammal, med prästdotter Karine Madsdotter Odder. Karines mor är prästdotter från Sireköpinge utanför Landskrona och jämngammal med Peders mor Margarethe som ju också kommer från Landskrona.

Högst sannolikt att dessa kvinnor och deras familjer känner eller känner till varandra mycket väl. Karines mormors syster är gift med borgmästaren i Landskrona och har därmed släktskap med en framstående borgarsläkt som kanske var just klädeshandlare.

1624 så får Peder skötebrev (dvs lagfart) till gård 343 vid Storttorget i Malmö, kallat kungshuset. Dess förre ägare var hans hustru Karines syster Barrabras man Willum Willumsen, son till rådman Willum Andersen. Se vidare till höger!

Peder och Karine får tre söner, Rasmus (f. ca 1619), Peder och Mads samt två döttrar, Dorte och Mette.

Karine dör 1640 och begravs i klädekapellet i Sankt Petri kyrka.

Peders andra hustru Inger Hendricksdatter Solter, är dotter till en handlare i Malmö och Ystad och har tidigare varit gift med Jörgen Koefod, borgmästare i Slagelse.

Ingers bror Hans är borgmästare i Malmö 1653 och hennes syster Getrud är gift med en rådman Isak Hansen Gode i Ystad.

Peder och Inger får två söner, Hendrick och Hans samt två döttrar, Bente och Margarete.

Peder dör 1654 och I bouppteckningen framgår att Peder ägde ett stort hus vid stora torget (gård 343) till ett värde av 4.500 dl samt tre mindre fastigheter på Claus Brandts gata,  gård 529. Arvtagare är hans andra hustru Inger och hans barn.



Willum Andersen byggde detta stenhus i slutet av 1500-talet i dansk-holländsk stil av senrenässansen. Huset hade två våningar och en hög tunnvälvd källare. Fasaden mot stortorget hade en karnap (ett sorts burspråk) med fönster åt alla fria sidor. Gavlarna var sirade med voluter och bjälklaget mellan våningarna bestod av uteslutande bjälkar som lagts kant i kant, ett lika kraftigt som dyrbart byggnadssätt. På en besiktning 1670 skriver synemännen: ” ett mycket skönt, välfunderat och mycket sirligt grundmurat gatuhus.” Uppför den höga trappan kom man genom porten med skulpterad infattning in i den stora med stenplattor belagda förstugan. Stugan och stugkammaren hade samma golvbeläggning samt stora fönster med utskurna karmar, väggfasta ekhyllor, inlagda med svart polerat trä. I stugan stod en stor järnkakelugn på fyra mässingspelare samt prydd med ytterligare två på framsidan.  I kammaren hade man moderniserat den öppna spisen genom att sätta en rund gjuten kakelugn inne i spisen. Dessutom fans i kammaren en hängekammare under loftet. På övre våningen fanns en ”skön sal”
Källa:  


Egna reflektioner och kommentarer

Troligen köper Peder sina fastigheter med ärvda pengar efter sin mors död 1623. Att han under sin tid som klädboman hunnit bygga upp en så stor förmögenhet är svårt att tro. Hans hustru Karines föräldrar lever fortfarande.