Frejas Historia
Släkt
med
Tinkel
Hem
Personer
Platser
Släktöversikter
Länkar
Ordlista
Kontakt
Lund Lund sett från nordöst Innan kristnandet fanns en gammal offerlund där Lund ligger idag. Denna lund anses ha gett staden Lund sitt namn. Lund grundas omkring år 990 sannolikt flyttad på kungligt initiativ från Uppåkra som blev nedbränt i slutet av 900-talet. Lund tog då över rollen som centralort för bördiga syd-väst Skåne. Lund blev biskopssäte 1060 och ärkebiskopssäte för hela Norden 1103. Kyrkan kom att äga 80% av all mark inom staden. Ärkebiskopens residens var Lundagård som blev en starkt befäst borg. Tidigt byggdes en stadsvall kring staden för att skydda den mot angrepp. Men staden har ändå drabbats hårt av krigsangrepp i slagen mellan svenskar och danskar från 1300-talet och fram till 1676 i det stora slaget i Lund. Lund var under tidig medeltid Danmarks viktigaste stad och hade 3000-4000 invånare. Staden tappade dock en del av sin betydelse till Malmö på 1400-talet men behöll sin ledande position vad gällde kyrkan, kultur och utbildning. Vid reformationen 1536 så försvagades dock Lunds ställning påtagligt. Bortfallet av närmare hundratalet kyrkliga befattningshavare och deras tjänstefolk innebar en stor påverkan på varuomsättning och arbetstillfällen vilket i sin tur även påverkade antalet köpmän och hantverkare i staden. När Skåne blev svenskt 1658 så hade staden 1500 invånare.  Kloster ca 1089 grundades det första klostret i staden, Allhelgona klostret (Benediktiner), som ligger utanför stadsvallen i norr där de kunde föra en mer tillbakadragen tillvaro. Benediktinerna var kyrkans äldsta klosterorden, stod högt i rang och medlemmarna kom oftast från aristokratin. Den högsta rangen hade det samfund av aristokratiska präster (kaniker) som var knutet till en domkyrka och organiserade i ett domkapitel.(se vidare nedan) På 1200-talet byggdes Gråbrödraklostret (franciskaner) strax väster om Domkyrkan och Svartbrödraklostret (dominikaner) strax öster om domkyrkan. Tiggarbrödernas uppgift var i fösta hand att genom lättfatlig predikan sprida katolsk religiositet bland valigt folk. De folkligt populära Gråbröderna predikade om Jesus fattigdomsideal medans svartbröderna bekämpade kätteriet. Föreståndaren för ett kloster kallades prior.  Kyrkorna Redan på 1000-talet uppförs i Lund ett tiotal träkyrkor, 100 år senare har dessa ersätts med stenkyrkor. 27 stenkyrkor byggdes i Lund men nästan alla revs efter reformationen 1527. Idag finns bara Domkyrkan och Sankt Peters Klosterkyrka kvar. Sankt Peters kloster & kyrka låg precis innanför stadsvallen i väster, vid västerport.  Domkyrkans område sett från Kyrkogatan Domkyrkan 1104 blev Lunds stift ärkestift över de tre nordiska rikena, Danmark, Norge o Sverige. Lunds förste ärkebiskop hette Asser och han inledde byggandet av Lunds domkyrka. Domkyrkan ligger nästan mitt i staden och byggdes i sandsten från Helsingborg och Höör och är helgad åt Sankt Laurentius. 
 Domkyrkan från 1100-talet & Liberiet från sent 1400-tal Domkapitlet & Kapitelgården Lunds domkapitel inrättades 1085. Det var ett samfund av aristokratiska präster kallade kaniker eller domherrar som var knutna till domkyrkan. Kanikerna markerade sin höga ställning gentemot de övriga religiösa samfunden med en påkostad och symbolladdad ämbetsdräkt (se bild nedan). Över den svarta prästtunikan bar de ytterligare en vit tunika av fint vitt linne dekorerad med spets, dessutom en kort kappa med huva av ekorrskinn dekorerad med ekorrsvansar (almutia). Domkapitlet bestod av 30 kaniker och styrdes av 4 prelater. Biskopen var domkapitlets högste ledare men han bodde i eget residens och utsåg därför en prost som ställföreträdare. En kaniker behövde godkännas av alla bröderna i domkapitlet samt svära trohetsed till både biskopen och prosten innan han kunde tas upp i samfundet. Domkapitlet skulle själva välja biskop utan inflytande från kung och menighet. Dekanen var prostens ställföreträdare.Medlemmarna rekryterades från högadeln, ofta arvlösa söner som fann en ståndsmässig och inkomstbringande syssla. Kanikernas inkomst kom från prebendepastoratet bestående av inkomster från församlingar. Domkapitlets roll var framförallt en dömande instans, men de skulle också förvalta domkyrkobyggnaden samt domkapitlets 1330 gårdar och fastigheter. Därutöver ansvarade de för katedralskolan och den utbildning som bedrevs där. Domkapitlets fasta punkt var kapitelgården, en samling byggnader som låg öster om domkyrkan, vid absiden (idag krafts torg). Domkapitlets religiösa verksamhet var centrerad till högkoret i domkyrkan. Den juridiska verksamheten skedde i kapitelhuset som låg i anslutning till domkyrkans absid i öster. Söder om kyrkan låg domkapitlets bibliotek, Liberiet, det enda som idag kvarstår av kapitelgården. Precis som Ärkebiskopen som hade sin egen bostad på Lundagård så hade kanikerna sina residens i anslutning till kapitelgården eller ute i staden.  Den katoska kanikdräkten Efter reformationen fans mycket kritik mot domkapitlet som ansågs mer världsliga än religiösa. Domkapitlets gemensamma gudstjänster i högkoret avskaffades och den andliga gemenskapen upphörde. Men dess organisation och funktioner samt ekonomiska privilegier kvarstod också efter reformationen fram till 1668 då Lunds universitet bildades, se vidare nedan. Den katolska kanikdräkten ersattes med en ämbetsdräkt av världslig typ.  Detalj av Frans Hogenbergs vy av Lund 1588 Lundagård Ärkebiskopens residens var Lundagård som byggdes redan på 900-talet. Lundagård låg norr om Domkyrkan och omslöts av en försvarsmur med torn. Innanför muren fans Ärkebiskopens bostad, stall, ladugård, bodar och ett hus för representation. Vid reformationen 1536 tog kronan över kyrkans egendomar och så även Lundagård. Kungshuset byggdes 1578 och tjänade som residens för kungens länsman. 1668 blev Kungshuset det nystartade Lunds Universitets fastighet. Efter reformationen ersatte superintendenten ärkebiskopen och han fick sin nya bostad i ett stenhus presis nordöst om kyrkan. 
Kungshuset från 1578 Stadsvallen För att skydda staden byggdes redan år1130 en 3700 meter lång och 2,5 meter hög jordvall och en vallgrav kring staden. Det fanns fyra portar in till staden, en i varje vädersträck. Från stortorget ledde Stora Södergatan ut genom Söderport. Östra Mårtensgatan ledde ut genom Österport och vidare mot Dalby. Från stortorget färdades man västerut via Lilla fikargatan genom Västerport till vägen mot Lomma. Kyrkogatan ledde norrut, väster om Domkyrkan och vidare ut genom Norreport mot Kävlinge. Stortorget Stortorget låg mitt i staden, en bit söder om Domkyrkan. Torget var från stadens grundande en central plats i Lund. Där bedrevs handel men torget var också en representativ plats för kungen och kyrkan. Men handel bedrevs också på Lilla torg som låg precis nordväst om Domkyrkan och Krafts torg som låg öster om domkyrkan. Två årliga fria marknader hölls i Lund, den ena vid Kristi Himmelsfärd den andra den 10 augusti. Lomma Hamn Lunds köpmän använde Lomma hamn för import och export av varor redan på 1000-talet. Lunds skeppsägare hade sina fartyg i Lomma hamn så sent som 1607. Gillen I Lund har gillen funnits från år 1250. Dessa var ursprungligen sammanslutningar av köpmän som svor att skydda och hjälpa varandra som bröder. Sankt Knutsgillen, gille för köpmän, har funnits i alla danska städer. De var från början ett socialt trygghetsnät mellan köpmansbröder men blev efter reformationen mer en social sammanslutning för borgmästare och rådsmedlemmar, rika köpmän, riddare, adliga, prelater och kaniker. Kalendegillen var en sammanslutning för präster. Kungen och hans fogde 1303 får Lund en stadsfogde. Fogden är kungens representant i staden. Han indrev skatter och böter samt tullar till kungen. Vid stadens ting, bytinget, ledde fogden förhandlingarna och utövade kungens domsrätt, vidare såg han till att utdömda straff genomfördes. 1534 får staden själv utse byfogde. Byskrivaren 1537 lät kungen kungöra att det i varje stad skall finnas en byskrivare. Även han skulle svära trohet till kungen. Stadsskrivaren skulle betjäna byfogden och bytinget samt magistraten och rådhusrätten. Magistraten - Lunds styrande råd Staden styrdes från 1200-talet av en rådsförsamling (tidigare styrde kungen). Under medeltiden fans minst två, ofta tre borgmästare och dessa valdes av borgarna i staden men skulle även godkännas av kungen. Borgmästarna valdes nästan alltid från rådets medlemmar. I rådet satt 10 medlemmar. I Lund hölls årliga köpstadsmöten. Då närvarade representanter från alla städers rådsförsamlingar. Stadens tjänare Rådet anställde en skrivare som skulle skriva protokollen vid byting och rådhusrätt. Skrivaren fick avlägga trohetsed till både kungen och staden. Kämnären skötte stadens räkenskaper och var alltid en rådman. Bödeln (skarprättare, Mästerman) i Lund finns det inga skriftliga källor till men han bör ha funnits även här. Spöstraff utfärdades vid spöpålen som stod i norra ändan av Stortoget nära rådhuset och stadens ting. Däremot skedde avrättningar utanför vallarna i öster. Rådhuset Det äldsta rådhuset byggdes på 1300-talet mitt och låg vid Stortorget. 1541 byggs ett nytt rådhus på Sankt Clemens rivna kyrka, sydväst om domkyrkan vid stortorget. Men redan 1586 bygger man ett nytt rådhus vid torgets norra ända där det äldsta rådhuset en gång låg. Detta rådhus blir förstört 1678. Kungsgården & Myntverket I början av 1000-talet uppfördes en kungsgård och ett kungligt myntverk i staden precis väster om domkyrkan vid det som idag är Stora Gråbrödersgatan. De första mynten som präglades gjordes under kung Knuts tid och både myntmästarna och myntpräglarna bär engelska namn. Lund blev den största myntorten i Danmark. 1444 nämns Malmö som ny myntort och 1458 avslutas myntningen i Lund. Skolan Det skulle enligt katolska kyrkans lag alltid finnas en Katedralskola i en stad som hade ett biskopsäte. År 1085 grundades Katedralskolan och sköttes av domkapitlet, där en av kanikerna var skolmästare(rektor). Tre lärare skötte undervisningen som i första hand vände sig till ynglingar som skulle tjäna i kyrkans tjänst. Eleverna kom från staden med omnejd, dvs borgarbarn, bondbarn mm. Rika gav donationer som räckte till 12 fattiga elever som visade lovande studieresultat. Tex har smör, bröd och tunt öl utdelats två gånger dagligen. Var skolhuset låg eller var undervisningen skett vet man ej säkert men det bör rimligen ha varit i domkapitlets lokaler nära domkyrkan, troligen i en lokal kallad labratoriehuset strax väster om domkyrkan. Labratoriehuset var ett stenhus i två våningar. Mellan 1436-1536 bedrev franciskanerna ett studium generale i sina lokaler i Lund, generellt betraktad som Norens första högskola. Efter reformationen 1536 ansvarar rektor och 5 kollegor (=lärare) för undervisningen. Skolan hade elever från hela Skåne, andra provinser i Danmark samt från Sverige. 1561 avsätter kungen Fredrik II medel för att bekosta en lärare och underhåll till 12 fattiga studenter. År 1620 upprättas Lunds Gymnasium, dess lärare kallades professorer. Ämnena var Theologie, Physicus och Matematicus, Logicus, Latinus och Graese. 1619 har man flyttat undervisningen till en lokal söder om Domkyrkan. Universitetet År 1668 har biskop Peder Winstrup lyckats övertyga den Svenske kungen att få starta ett universitet i Lund. Centralpunkten för universitetet blev den gamla kapitelgården med högkoret där universitetet fick samsas med domkyrkan. Högkoret och sidokapellen användes som auditorier, likaså Liberiet och troligen också kapitelhuset. Kapitelhusets ovanvåning användes fortfarande för domkapitlets sammankomster. Enligt en gammal uppgift av Historikern Sven Lagerbring användes högkoret av teologerna, Fru Görvels kapell av juristerna, St Dionysii kapell av medicinarna och Liberiet av Filosoferna. 1668 övertog de teologiska professorerna domkapitlets egendomar och teologiska funktioner. Detta innebar i förlängningen att kapitlet förlorade sin funktion och slutligen upplöstes. Även Kungshuset tillföll nu universitetet.  Hospital & Helgeandshus Ca 1150 byggs Sankt Jörgens Hospital utanför och öster om stadsvallen. Det är avsett för de som led av spetälska. Hospitalet läggs ner 1587 då spetälska knappt finns mer. På 1200-talet anlades ett Helgeandshus för vård av gamla och sjuka. Det låg innanför vallarna vid söderport och fanns kvar fram till 1778.  Fru Gjörvels gård på Stora Södergatan (nu Stäket) Bebyggelse Den övriga bebyggelsen i Lund bestod till en början av större stadsgårdar. Dessa styckades sedan av till flera mindre tomter till följd av befolkningsökning samt en övergång från självhushållning till mer specialisering av arbetsuppgifter. Medeltidens borgare var köpmän och hantverkare. De rikaste i staden byggde teglade stenhus i flera våningar. Men annars dominerade korsvirkeshusen med en våning och halmtak. Mycket av medeltidens gatnät finns fortfarande kvar idag. Invånare Förutom kyrkans män och dess tjänstefolk fanns köpmän och hantverkare i staden. Efter reformationen då kyrkans män minskade kraftigt påverkades alla grupper i staden och dess invånareantal sjönk väsentligt. En grupp som klarade omställningen bättre var hantverkarna som sökte sig till Lund. Reformationen innebar ny utsmyckning i kyrkorna och behov av nya inventarier i hemmen till borgare och adel, detta medförde ett uppsving av hantverksyrket. Lund hade många duktiga träsnidare, stenhuggare, målare som smyckade kyrkobänkar, predikstolar, gravstenar mm. Borgare i Lund. Lunds gårdar & hus
Historiska Årtal 990 - Lund grundas 1103 - Lund blir ärkebiskopsäte för hela Norden 1452 - Svenskt härjningståg drabbar Lund 1508 - Kungen flyttar landstinget i Lund till Landskrona 1536 - Reformationen. 1658 - Skåne blir svenskt 1668 - Lunds Universitet invigs 1676 - Danska kriget Läs mer Källor: Lunds Historia av Ragnar Blomqvist KraftsTorg av Andreas Manhag |
||||
