Odlingslandskapet i Skåne

Tillbaka till: Platser Ett Hemman: Ett hemman är vanligen en bongård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig själv och sin familj på avkastningen från jorden samt erlägga den skatt som åvilade egendommen. Tegskifte: Tegskifte är ett medeltida system för fördela byns marker rättvist mellan byns ägare. Tegskifte innebar att varje gård i en by tilldelades var sin teg i varje åker. En gårds andel i byn kunde vara olika stor. Tegarna blev utspridda eftersom man delade upp en viss typ av mark med viss kvalitet mellan samtliga gårdar. Tegarna blev därför långa och smala vilket gjorde att tegarna inte kunde brukas var för sig utan man fick arbeta i lag och enas om vad man skulle odla.       I kartan från 1697 till höger: Husen är samlade kring ån. Ängar och hagar är markerade som inhängnad prickad mark och åkrarna är gråmålade. Både ängar/hagar och åkrar är utspridda i markerna. Vad fanns däremellan? Troligtvis skog. Vem ägde den? Kyrkan/Kungen? Allmänning? Gränsen till nästa bygd är markerad med röda streck. Vägarna är gula, husen är gula med röda tak.   Wallarum1697      I kartan från 1765 till höger: Husen är samlade kring ån. Ytterligare mark är nu indelad och markerad med ägande. Den indelade marken är uppdelade i ofärgat och färgat. Ofärgat är troligen odlad mark (åkrar och ängar) medan den färgade är inhängnad oröjd mark (hagar) för djurhålning som har fått en ägare. Gränsen till nästa bygd är inte markerad i kartan. Vägarna är oranga och husen utritade så som de är utformade, mestadels fyrlängade gårdar.   Wallarum1765 (sid 1) I kartan från 1765 till höger: Sidan 2 visar bykärnan i detalj med gårdarnas nummer, storlek och placering. Vägar och öppen yta är brunmålat. En bro går över ån som rinner genom byn.Varje hus har en tillhörande inhängnad mark i anslutning till huset. Vad hade man här? Kanske korna som behövde mjölkas två gånger om dagen? Får och grisar klarade sig väl mer själv ute i hagarna.   (sid 2)     Storskiftet: Storskiftet var ett av regeringen understött ägoskifte (beslut år 1749) och den första större jordreformen i riket. Beslutet gällde all mark på landsbygden. Syftet var att små tegar slogs samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar. Den som fick sin andel i en sämre jord fick då motsvarande del mer mark och vice verca. Det samlade värdet av hemmanet skulle före och efter skiftet vara lika stora. Avsikten med storskiftet var att öka produktiviteten och därmed jordbrukets avkastning. Storskiftets genomförande gick långsamt eftersom alla parter skulle vara överens. Enskiftet: Enskiftet var en jordreform som genomfördes i Skåne i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. I praktiken var det ett tvingande storskifte. Ett lyckat exempel är följande: Skurups by som låg under Svaneholms slott tvingades till enskifte 1785. Samtliga 701 personer som brukade hans jord fick lämna sina hem och hus för att bygga nya gårdar på sin nytilldelade mark som var 40 tunnland sammanhängande mark per gård. Resultatet för bönderna var att de slapp förflytta sig mellan 53 olika små åkertegar och istället bruka en stor sammanhängande åker. Av de 701 berörda bönderna valde dock 102 att säga upp sina arrenden och lämna Svaneholm.   Laga skifte: Laga skifte beslutades 1827. Syftet var att slutföra enskiftet och inkluderade nu även utägomark vilket resulterade att gårdarna, om så behövdes flyttade ut från byn till nya tomtlägen.     Källor:   Egna reflektioner och kommentarer