Släkt
med
Tinkel
Hem
Personer
Platser
Släktöversikter
Länkar
Ordlista
Kontakt |
Skåne
Tiden från de första människorna fram
till kristnandet
År 1200 f.kr. - År 990 e.kr
De första bosättarna
För 14000 år sedan, drar sig inlandsisen tillbaka från Skåne och
marken täcks snart av stora grässlätter. Renar, mammut, ullhårig
noshörning, stäppvinsent och jättehjort söker sig till de nya
frodiga markerna. I deras fotspår följer skånes första människor.
De bodde i tält eller hyddor, fick sin mat genom jakt, fiske och
insamlade rötter och växter. De tillverkade sina redskap av sten,
ben, horn och trä och sina kläder av skinn. Man levde i
små grupper och följde djuren.
Bild: Hyddor vid sjökanten
Snart gror buskar och lövträd och skogar bildas där ren,
kronhjort, älg varg, lo, vildhäst och hare frodas. Man väljer
olika boplatser under året eftersom födan växlar efter säsong.
Fisket utvecklas och boplatserna förlades till kuster, sjöar och
vattendrag. Områdena vid Segebro, Sövdesjön, Slimminge och
Glumslövsbackar är bland de först befolkade.
För 8000 år sedan är medeltemperaturen 3-4
grader varmare än idag. Skogarna tätnar, lind dominerar men det
finns också björk, asp, hassel, alm, ek och tall. De öppna
gräsmarkerna minskar och renarna drar bort till svalare öppna
marker. Man bor familjevis i hyddor av trä och bark kring
sjöar och längs åar men nu uppkommer också samlingsplatser där
man slår upp sina tält och bor tillsammans i flera veckor. På
dessa samlingsplatser kan ny kunskap spridas, som att jäsa fisk
och krukmakeri. Två viktiga kunskaper för att kunna lagra mat
under längre tider. Befolkade områden hittar man nu kring
Ringsjön, Ivösjön, Rönneholms mosse samt där Lund och Malmö
ligger idag.
Byarna bildas
Ny kunskap och bättre redskap medför en tryggare matförsörjning
och gör att man kan slå sig ner permanent på en gynsam plats.
Gården bestod av ett stort boningshus (ett långhus) där hela
storfamiljen bodde tillsammans och runt detta hus ett antal
mindre hus med olika funktoner (krukmakeri, kokhus, osv).
Flera gårdar nära varandra bildar de första byarna. Men även om
man nu bor tillsammans i byar så är man fortfarande sin egen
herre. Hunden blir människans vän och kanske är dess första
uppgift att vakta familjens hus. I skåne är invånarantalet
några tusen personer. Medelåldern för män är 45 år och för
kvinnor 40.
Bild: Vi bodde i Långhus
De första husdjuren är grisar och kor som får beta i skogen samt
getter och får som man håller på gräsängarna. Man börjar också
oldla vete och korn parralellt som man fortsätter med jakt och
fiske. Övergången från en jägarkultur till en bondekultur tog
många, många generationer.
Att bo på en plats innebär många fördelar. Nu kan man bygga
bättre bostäder och samla på sig mer som underlättar i vardagen.
(Tidigare kunde man inte ha mer än man kunde bära med sig till
nästa boställe.) Dessa nya möjligheter innebär att vi får
en uppdelning i sociala skickt då vissa lyckas bättre än andra.
Smycken, dekorerad keramik, vackra kläder, bättre och fler vapen
och redskap, blir nu ett uttryck för framgång, status och så
småningom makt.
Bild: Megalitgrav
För 4000 år sedan blir jordbruket viktigare än
jakt och fiske och befolkningen ökar och blir mer välnärd. Vi
äter kött från egna gården, bröd, mjölk och ost. Våra kläder syr
vi av ulltyg. Medellängden ökar med 10 cm till 176cm för män och
162 cm för kvinnor.
Byarna samlas i bygder längs Rååns dalgång, i områdena kring
Saxån & Kävlingeån, vid Segeån, på Söderslätt och Österlen.
Dessa bygder fortlever ända fram till 1800-talet.
Från att ha tillverkat allt det man behövde själv så får vi nu
mer specialiserade yrkesgrupper, verktygsmakare, gruvarbetare,
keramiker och snickare. Arbetet utförs i små hyddor/hus i
anslutning till långhuset.
Läs mer om Stenåldern
Individer och varor från kontinenten
Nya bosättare kommer i omgångar söderifrån och bidrar med ny
teknik från kontinenten. Hjulets ankomst gör att vi bygger
vagnar och vägar. En av dessa första vägar går mellan Uppåkra
via Malmö ner till Ystad och är belagd av småsten. En ny
yrkesgrupp är handelsresande som importerar metaller som koppar
och tenn från alperna samt exporterar skin och bärnsten söderut.
Vid handeln använder man sig av våg och vikter. Smeder
tillverkar dekorativa spännen, gjuter bronsfigurer, smider svärd
och spjut.
Bild: Klädsel
Storbönder och hövdingar
För 3000 år sedan är 40 % av landskapet öppet
till följd av den allt större djurhållningen. 50% av djuren är
kor, 25% grisar, 20 % får och getter och 5 % hästar. Nya djur på
gården är hönsen och tamkatten.
Långvarit jordbruk leder till utarmade jordar som kräver nya
lösninar. Så istället för att låta djuren ströva fritt stallar
man upp dem så att man kan ta tillvara på gödseln för att göda
åkrarna. Man måste nu odla foder och hamla träd för att kunna
utfodra djuren. Denna omställning kräver större odlingsyta och
mer arbetskraft på gårdarna så kanske är det nu vi börjar hålla
trälar som kan uföra de tyngsta och smutsigaste jobben.
De framgångsrika i denna omställning blir storbönder. De mest
framgångsrika blir hövdingar som styr sitt närområde som ett
eget litet rike. De sociala klyftorna blir större och
äganderätten stärks.
År 0 har de mest välbärgade kläder av lin och
siden, smycken i silver eller guld samt glas och mynt från Rom.
Svärd, ringbrynjor och sköldar. Hästar som rids eller drar
vagnar.
Byarna stabiliseras och ortnamn bildas med förled av namn på
stormän/kvinnor med ändelsen "löv", som betyder arv. Tex
Odarslöv, Glumslöv och Annelöv.
Läs mer om bronsåldern
Kallare klimat
År 400 e.kr blir klimatet kallare, björk och ek
trivs på ängarna och boken dominerar i skogen. Ådret blir det
viktigaste redskapet.Vi odlar lin och många nya trädgårdsväxter
som kål och örter. Pga klimatet minskar odlingen och
djurhållningen ökar.
Stormannagården
och byn
Då oron i Europa
med krig och folkvandringar även når till Scandinavian så går
familjerna samman för att hjälpa och skydda varandra. Ledande
stormansgårdar växer fram
i byarna och ett nytt tydligt
ledarskikt utvecklas. En stormannagård var en större gård
som ofta har en stor sal i anslutning. Denna sal kunde användas
till ting, där rättssaker avgjordes.
Marken inhägnas och nu uppkommer en ny yrkesgrupp, vapenmän
eller krigare, som sannolikt anställs på storgårdarna för att
försvara människor och egendom. Skillnaderna mellan byarna ökar
nu. Vissa är stormannagårdar, andra handels eller kultplatser.
Uppåkra
blir en centralplats i Skåne.
Fimbul-vintern
536-545 e.kr. blir en kall period med missväxt
och uteliven sommar under tre år pga en global solförmörkelse.
Detta leder till en kraftig tillbakagång med försvagade
människor som dör i svält och pest. Uppåkra är ett av få ställen
som klarar denna prövning tack vare stora spannmålslager.
Efter Fimbul-vintern följer en orolig tid med stora rörelser av
folk och makt. Fornborgar börjar byggas för att skydda folk och
egendom. Ortnamn med ändelsen stad bildas. Handeln ökar och
handlesplatser som Löddeköpinge, Åhus och Hedeby växer fram.
Vikingar
Nordbor ger sig ut på organiserade resor över haven för att röva
och handla. (Lindesfarne och Paris plundras.)
Hemma i Skåne gör plogen sitt intåg och man börjar odla med
treskifte, dvs två fält odlas och det tredje ligger i träda där
djuren får gå och beta och samtidigt gödsla marken.
Läs mer om Järnåldern
Bild: En trelleborg
Danmark
År 900 e.kr. med Jelling som maktcentra, enar Harald Blåtand,
stamförbunden till ett kungarike, Danmark. Han bygger
trelleborgar och bygger broar, låter sig kristnas och inför
kristendom i Danska riket mha tyska präster och biskopar.
Katolska kyrkan är en välorgansiserad apparat som med sina skriv-
och läskunniga präster når ut till både stad och land. Oavsett
om Harald kristnas av religös övertygelse eller av politiska
själ så är ett gott samarbete med katolska kyrkans en möjlighet
för Harald att nå ut i hela danska riket.
Skåne blir danskt och
katolskt
|
|