Frejas Historia
Släkt
med
Tinkel
Hem
Personer
Platser
Släktöversikter
Länkar
Ordlista
Kontakt
Malmö 1170 omnämns Malmö för första gången i skrift, då som en by med namnet Malmöghe, betyder ungefär "sandhögarna. På 1250-talet blir Malmö en stad, med gissningsvis 200-300 personer, men redan under medeltiden är staden Danmarks näst största efter Köpenhamn. Under sillfiske- och höstmarknad var Malmö av Tyskar och andra utländska köpmän den mest besökta staden efter Skanör och Falsterbo. Många Tyskar invandrade till Malmö. 1437 får Malmö sitt stadsvapen av Kung Erik av Pommern, se bild nedan. 1710 är invånarantalet ca 2500 personer.  Malmös styrande råd Genom århundradena har Malmös råd ansvarat för stadens styre och skötsel. År 1545 så består rådet av 4 borgmästare och 12 rådmän. Att bli invald i rådet var ett hedersuppdrag som man inte kunde tacka nej till. Rådet valde själv sina nya medlemmar men den nyinvalde måste även svära ed till länsmannen och godkännas av kungen. Rådsmedlemmarna utsågs ur köpmansklassen med få undantag. Det finns ett antal guldsmeder som ingått i rådet. Framstående släkter i Malmö som varit, rådmän, borgmästare är tex, Hammer, Ledebur, Wilschött, Lorich, Jyde, Rogge, Fechtil, Krutmeijer, Solter, Bager. Se släktkopplingar i Malmö Borgare Rådets ansvar & uppgifter Medlemmarna i rådet hade olika uppgifter och ansvarsområden. Försteborgmästaren ansvarade för kyrkan, andraborgmästaren för hospitalet och de fattiga, tredjeborgmästaren för skolan och fjärdeborgmästaren för stadens byggnader och förnödenheter. I rådet fanns en Kämnär som hade hand om stadens finansförvaltning. Två av rådsmedlemmarna utsågs till veddemästare och fungerade som vittnen på bytinget. Rådet tillsatte kyrkans tjänare och ansvarade för tillsynen av hantverksämbetena. Alla köp av jord och gårdar skulle kungöras på rådhuset och bokföras i "stadsboken". Rådmedlemmarnas och stadens ekonomi Medlemmarna i rådet hade ingen fast lön men de fick avkastningen från rådmansvången, motsvarade 26 tunnland för rådmän och 52 tunnland för borgmästare. All fisk från vallgravarna tillföll rådet. 1610 bekostade rådsmedlemmarna en vattenmölla och fick årlig inkomst från den. Medlemmarna i rådet hade även viss skattefrihet. Staden råd hade dessutom monopol på viss verksamhet och inkomsterna gick till rådet för att bekosta stadens utgifter. Tex hade staden en egen våg och mätetunnor som stadens handlare var tvungna att använda och betala avgift för. Rådet hade dryckesförsäljning i rådhuskällaren och inkomsterna därifrån tillföll rådet. Rådets anställda En byskrivare dokumenterade rådets och bytingets arbete och beslut. Bysvenner och stadstjänare arbetade som stadens polis och bud. Stadsvaktmästaren gick nattvakten. Wandmestarna skötte vattentillförseln till staden. Arkeliemestaren tog hand om stadens vapen och tillverkade krut. Samverkan med andra städer I Lund hölls årliga köpstadsmöten. Då närvarade representanter från alla städers stadsråd.  Karta över Malmö 1652 Borgen & försvarsvallarna Redan 1250 uppfördes på stranden en försvarsborg Flynderborg med runt försvarstorn och vattengravar. Borgen skulle försvara den långa träbrygga som användes som lastnings och lossningsplats för handelsfartygen. Under 1400-talet byggs en hög och kraftig strandmur mot havssidan. Mot landssidan gräver man vallgravar och formar jorden till vallar. En ny borg kallad Myntergaarden blir stadens västra försvarspunkt. På Myntergården tillverkas en stor del av Danmarks mynt från 1440-?. Malmöhus slott byggs 1526-1539. Handel på gator & torg Adelgatan och delar av Östergatan är den viktigaste handelsgatan i det tidiga Malmö. Stortorget byggdes 1538, här hade tidigare Heligandsklostrets kyrkogård funnits men i reformationens anda tas den nu bort. På 1590-talet byggs lilla torg som en utvidgning av Stortorget. 1708 har Ernst Henrik Stein två krambodar på torget med sin svåger Herman Simsen. Gillen & Skrån Ett av de främsta gillena med mycket högt anseende var köpmansgillet Sankt Knut. Gillena var en sammanslutning för ömsesidigt skydd med religiös prägel. Sankt Knutsgillet i Malmö finns redan på 1200-talet i vilka läses i Gillets äldsta protokollsbok. Namn på gillets medlemmar har antecknats från 1500-talet och fram till idag. En av dessa medlemmar var Peder Rasmusen Tinkel dä. Stadens borgmästare och styrelse var i många hundra år nära lierad med Sankt Knutsgillet och dessutom Knutsbröder. Knutsbröderna träffades i Knutssalen som låg och fortfarande finns i Rådhuset. Kloster & Hospitalet Innan reformationen fanns i Malmö ett antal kloster. Heligandsklostret låg där stortorget ligger idag, de tog hand om fattiga och sjuka. Den uppgiften tog staden över efter reformationen 1528. Hospitalet inrättades i Gråbrödernas kloster som låg i södra delen av dagens kungspark. I slutet av 1600-talet flyttades sjukhuset till Rundelsgatan. Kyrkan Den första kyrkan som byggs då staden grundas är en mindre tegelkyrka. Bredvid denna byggs under början av 1300-talet S:t Petrikyrkan. Den är nästan på pricken lik Maria kyrkan i Lubeck, säkerligen ett resultat av inflytandet från de invandrade tyskarna i staden. 1693 invigs en ny tysk kyrka vid namn Caroli kyrka. Rådhuset Det äldsta rådhuset uppfördes redan 1250 samtidigt som kyrkan och låg precis norr om kyrkan invid Adelgatan. 1546 byggdes det nya Rådhuset vid stortorget. I rådhuset sammanträdde rådet med borgmästare och rådsmedlemmar. I rådhuset fanns också Sankt Knuts gillets möteslokal, Knutssalen. Malmö rådhus innehåller en stor samling porträtt av kungar som ägs av både Malmö stad och Sankt Knuts gillet. Skolan 1406 så instiftar påven den första skolan i Malmö "Latinskolan". Skolan låg intill kyrkan. 1528 börjar skolan utbilda präster i den nya lutherska läran.  Borgarnas gårdar & hus Tips! Rundvandring i gamla Malmö av FrökenSissi!
Historiska Årtal 1250 - Malmö blir en stad 1527 - Reformationen. 1658 - Skåne blir svenskt Läs mer om Malmö historia här. Källor: Malmöhistoria i Sten av Einar Bager Malmö Historia Del I & II av Einar Bager |
